söndag, september 27

i torsdags tog jag tåget till stockholm
satt hela natten i köket i det gula huset, där nedanför den branta backen som är jobbig att gå uppför när man har bråttom till bussen
i köket med ett syskonpar jag tycker väldigt mycket om.

fredagen flöt på
efter mysig frukost med c for jag till odenplan & mötte m
vi åt lunch i stan, och letade halsdukar & fikade på värdelösa caféer
det är vi väldigt bra på
sen åkte vi hem och åt soppa
vidare till Tekis & umgicks med fina
kram med jessika & jag var glad
gick därifrån vid tio, elvatiden och tog tunnelbanan från telefonplan till mariatorget
det är långt att gå
från mariatorget till årstaberg
över bron
stockholm är vackert

tog pendeltåget hem från årstaberg
trött i fötter & vader efter några mils vandring i mina kängor
har inte vant mig vid så tunga skor än..
klättra över staket & somna i soffan med smink & alla kläder på

lördagen spenderades på skansen
höstmarknaden var inget att ha
men dagen var fin ändå. Underbart väder & båtturen tillbaks till slussen gjorde mig varm inuti
det är min stad det där
snart

på kvällen tog vi en cykeltur
åt morötter  & hyrde en film
bra film
som vi såg på fram till halv fyra.

idag då
vaknade halv tolv, duschade åt sa hejdå packade drack kaffe och skyndade till bussen
lunchade vid Kofi
där vid plattan
sen tåg hem & nu te i köket



du kan få läsa min dagbok
om du vill veta vad jag känner
dra åt helvete
winnerbäcksjävel
vem fan får någon ordning egentligen?

onsdag, september 16

bra
bra det känns bra!

jag åkte till Rörvik efter skolan igår.
hann vara där i tre minuter, sen brast det ungefär
stapplade till Sophie med gråten i halsen & mötte Carina någon halvtimme senare.
fika och prat. mycket prat och det var så härligt. jag har saknat henne. 
efter det promenerade jag lite med Amanda. återigen prat, vad som har hänt
vad som ska hända & löften om att ses snart igen

gick till sophie igen, åt sushi & borstade ut halvdreadsen ut håret
promenerade med ännu en saknad vän 
satt lite för länge på en lite för blöt bänk
kom hem sent & stupade i säng ungefär

(jag är så glad
att ni finns kvar. efter allt. genom allt. 
det var ändå så otroligt konstigt att sitta med sophie i busskuren
när det började bli mörkt
som så många gånger innan 
men då har jag alltid gått rakt över gatan
in i det gula huset

nu är inte det ens att tänka på..) 


gick upp alldeles för tidigt idag
fast ändå alldeles för sent.. stress stress till buss. ändå hann jag med att frysa ihjäl i min jacka. den blåa fjällräven duvet? den är så tunn.. sen kom bussen & jag sov lite mycket.

skolan var fin ändå. jag har inget emot skolan. vi hade skolfotografering idag, & mattanterna lurade i oss vegetarianer att det var sojakorv.
det var det inte. 
jag är tusen % säker på att det var kycklingkorven som blev över från igår. 
det var ganska roligt.

sprang till tåget som skulle ta mig till Issa & världens bästa present, men jag såg hur det for iväg i samma stund som jag kom där
halvvägs nerför gatan från JC till stationen 
och jag ringde och jag lovade att komma imorn i stället.

hem, dusch, pyamas, film, kaffe, msn & äpple.

sov med mig.

måndag, september 14

samhällsarbete, te
radiohead & levande ljus

idag spenderade jag några timmar i en soffa på café Hörnet tillsammans med finaste Debbie
vi pratade och det var fint att få skratta
jag for hem efter det. 
plugg och kaffe och mackor och pang boom krash jag vill aldrig se henne igen

jag längtar tills imorn.
snacka skit över kaffe & en cigarett eller två tillsammans med Carina
säga hej kram hejdå till Amanda
springa till Sophie & prata
och skratta
och gråta
för det finns så mycket osagt. så många meningar som har legat i oss sen 
juni?
alldeles för länge. 

självklart kommer allt påminna om dig. du som aldrig vill se mig igen. det kommer bli jobbigt,men jag vet att det går. allt går om man bara försöker

men ibland vill man inte försöka
för det krävs så mycket mer än vad man är beredd att ge
att veta att man får skylla sig själv är bland det jobbigaste man kan känna.

söndag, september 13

och vi höll varandras händer
återigen
var det vi
VI

söndag, september 6

altankvällar med sällskap
ett fint leende & får jag känna såhär?

bistra insikter om vem det egentligen är man kallar sin bästa vän
och en liter gift
som går rakt till hjärtat
får en att känna saker man inte vill 

du är som ett öppet jävla sår i mig
och jag kommer aldrig tillbaks